Inom matematikÀmnet har e-bedömningar, aktiviteter dÀr digitala tekniker anvÀnds för att bedöma studenters kunskaper, inte utvecklats i samma takt som e-bedömningar inom andra omrÄden. Detta beror sannolikt pÄ det stora inslag av symboler och icke-standardiserade tecken som karakteriserar matematiskt sprÄk och sÀrskiljer det frÄn traditionellt skriftsprÄk. Ett problem som har noterats i samband med e-bedömningar inom matematik Àr att inmatningen av matematiska uttryck i ett digitalt system i mÄnga fall varit lÄngsam och svÄr att begripa. Den hÀr rapporten syftar till att undersöka tre kategorier av inmatningsmetoder utifrÄn aspekterna snabbhet, korrekthet och upplevd lÀtthet för att pÄ sÄ sÀtt skapa en bild av vilken av teknikerna som lÀmpar sig bÀst att implementera i en e-bedömningsapplikation riktat mot den svenska gymnasieskolan. För att uppnÄ syftet har jag granskat tre familjer av tekniker genom att lÄta gymnasieelever genomföra inmatningar av matematiska uttryck och analysera dessa inmatningar baserat pÄ inmatningstid, korrekthet och upplevd lÀtthet.Resultaten visar pÄ att det finns tydliga skillnader mellan de undersökta teknikerna med avseende pÄ samtliga undersökta aspekter.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka om lÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder och integrerar digitala verktyg i matematikundervisningen, samt hur de beskriver de digitala verktygen som stöd att utveckla de matematiska förmÄgorna. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en enkÀtundersökning pÄ fyra kommunala gymnasieskolor i min hemkommun. Mina resultat visar att lÀrarna anvÀnder digitala redskap i arbete med matematik i ganska stor utstrÀckning men eleverna gör inte det. LÀrarna anser att eleverna lÀr sig bÀttre och att digitala verktygen bidrar till att utveckla de matematiska förmÄgorna till ganska stor del men det finns fortfarande en del lÀrare som inte Àr lika positiva till det. Förutom att digitala verktygen ses som en tillgÄng för att kunna utveckla undervisningen kan de ocksÄ skapa problem i form av teknikkrÄngel och distraktion för eleverna, enligt lÀrarna.

Denna kvalitativa studie behandlar matematiska uttryck hos förskolebarn. Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva flickors och pojkars matematiska uttryck i förskolan samt vilka eventuella skillnader som kan iakttas i deras uttryckssÀtt. Detta mot bakgrund av att matematiken har fÄtt ett allt större utrymme i förskolans verksamhet efter att förskolan fick sin första lÀroplan, Lpfö 98, med uttalade mÄl att strÀva mot. Tidigare forskning visar att pedagoger bemöter flickor och pojkar olika i förskolan. Kan det ha att göra med att de uttrycker sig olika? Med detta som grund ville vi undersöka om det finns skillnader i flickors och pojkars matematiska uttryck.Matematik Àr ett sprÄk och barn i förskolan utvecklar matematisk förstÄelse genom upplevelser i lek och sociala sammanhang.

Denna kvalitativa studie behandlar matematiska uttryck hos förskolebarn. Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva flickors och pojkars matematiska uttryck i förskolan samt vilka eventuella skillnader som kan iakttas i deras uttryckssÀtt. Detta mot bakgrund av att matematiken har fÄtt ett allt större utrymme i förskolans verksamhet efter att förskolan fick sin första lÀroplan, Lpfö 98, med uttalade mÄl att strÀva mot. Tidigare forskning visar att pedagoger bemöter flickor och pojkar olika i förskolan. Kan det ha att göra med att de uttrycker sig olika? Med detta som grund ville vi undersöka om det finns skillnader i flickors och pojkars matematiska uttryck.Matematik Àr ett sprÄk och barn i förskolan utvecklar matematisk förstÄelse genom upplevelser i lek och sociala sammanhang.

Syftet med min studie var att undersöka om problemlösning i matematik gick att förena med anvÀndandet av digitala hjÀlpmedel/program ur ett elev- och lÀrarperspektiv. Mina frÄgestÀllningar rörde hur digitala program som verktyg pÄverkade matematikundervisningen och hur elever och lÀrare sÄg pÄ att arbeta pÄ detta sÀtt. Det har visat sig i olika rapporter och bland forskare att skolan i Sverige generellt Àr dÄlig pÄ att anvÀnda digitala verktyg i matematikundervisningen. I skolans styrdokument stÄr det tydligt att moderna verktyg ska anvÀndas i undervisningen. Vidare visar rapporter pÄ att matematikundervisningen fortfarande tenderar att vara tyst rÀkning. Forskare menar att om man anvÀnder sig av digitala verktyg leder detta till samspel.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

Studiens syfte var att underso?ka hur ra?ttssa?kerhet vid socialna?mndens respektive domstolens bedo?mningar ga?llande LVU 2§ beskrivs och diskuteras i aktuell forskning. Efter en utfo?rlig so?kning fann vi 12 avhandlingar och artiklar som o?verenssta?mde med studiens syfte. Resultatet av studien visar att socialna?mndens bedo?mningar i ho?g grad a?r subjektiva och att lagens formulering ger stort utrymme fo?r tolkning.

Dagens ungdomar lever i en vÀrld dÀr digitala medier stÀndigt Àr nÀrvarande. I följande studie analyseras elva högstadieungdomars syn pÄ digitala medier i en skolkontext respektive en privat/fritidskontext. Ungdomarna har fÄtt göra sin röst hörd genom intervjuer. Generellt sett Àr eleverna positivt instÀllda till digitala medier. Digitala medier hjÀlper dem att kommunicera med vÀnner, familj, slÀkt och lÀrare samtidigt som medierna erbjuder spel, underhÄllning och tillhandahÄller verktyg för att exempelvis skriva, hantera och spara information och skolarbeten.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till digitala texter och digitala verktyg. LitteraturgenomgÄngen bestÄr av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lÀrande och hur lÀrare förhÄller sig till dessa. En teoretisk utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare och hur de förhÄller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrÄn frÄgor som berör arbetssÀtt, möjligheter/hinder och pÄverkan frÄn skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhÄllningssÀtt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar bÄde möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvÀrldar, traditionella skriv- och lÀspraktiker som normerande syn pÄ digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förÀndrat nÄgot.

AnvĂ€ndandet av digitala visualiseringar möjliggör nya sĂ€tt att kommunisera och presentera det skapade materialet. Är det möjligt att i de digitala tredimensionella visualiseringarna Ă„terskapa kĂ€nslan och atmosfĂ€ren hos ett naturligt landskap? Stora mĂ€ngder med fritt tillgĂ€ngligt material laddas stĂ€ndigt upp pĂ„ Internet, men hur anvĂ€ndbart Ă€r detta material vid skapandet av digitala landskap? Syftet med arbetet Ă€r att undersöka detta..

SammanfattningVi har undersökt ett antal grundskollÀrares syn pÄ anvÀndningen av digitala lÀromedel och lÀroverktyg i undervisningen. VÄrt syfte med undersökningen Àr att synliggöra lÀrarnas uppfattningar om digitala lÀrresurser genom deras didaktiska val. Som undersökningsmetod har vi anvÀnt oss av intervju. Informanterna har alla en positiv instÀllning till den digitala resursundervisningen. De anser att det Àr ett konkret och perfekt verktyg för att nÄ sÄ mÄnga elever som möjligt i undervisning.

AbstraktSyftet med vÄr rapport Àr att undersöka om pedagoger anvÀnder sig av matematiska begrepp vid pÄ- och avklÀdning i en hallsituation. Vi observerade pedagoger under pÄ- och avklÀdningssituationer samtidigt som vi löpande gjorde anteckningar om vilka matematiska begrepp pedagogerna anvÀnde sig av. NÄgra utvalda pedagoger intervjuades sedan med frÄgor gÀllande pedagogernas tankar och anvÀndande av matematiska begrepp. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder matematiska begrepp sÄsom rumsbegrepp, jÀmförelseord, talbegrepp och parbildning samt tidsord. UtifrÄn observationer och kvalitativa intervjuer har vi fÄtt veta att matematiska begrepp anvÀnds i en hallsituation, samt pedagogernas tankar angÄende matematik i förskolan..

Syftet med studien Àr att undersöka hur modersmÄlslÀrarna förhÄller sig till digitala medier i undervisningen, samt ta reda pÄ fördelarna med att anvÀnda digitala medier som lÀroverktyg. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ studie, dÀr tvÄ observationer och en intervju med en modersmÄlslÀrare anvÀnds som metod. Detta för att fÄ en förstÄelse för vilka uppfattningar som finns kring anvÀndandet av digitala verktyg i undervisningen. Resultatet frÄn undersökningen visar att digitala medier Àr ett pedagogiskt redskap med enorma fördelar. Med hjÀlp av digitala verktyg skapar lÀraren positiva lÀrandesituationer som underlÀttar inlÀrningen för eleverna. Dessutom kan digitala verktyg stimulera inlÀrning och bidra till ökad motivation hos eleverna. Undersökningen visar att det bara finns vinster med att arbeta med digitala medier i undervisningen, dÄ det intresserar och sporrar eleverna till kreativitet och bÀttre arbeten..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka matematiska begrepp vi kan uppfatta att fyraÄringar anvÀnder sig av under den fria leken inomhus pÄ förskolan. Vi har ocksÄ undersökt vilka leksituationer de befinner sig i nÀr de anvÀnder sig av matematiska begrepp. I vÄr undersökning som Àr kvalitativ har vi anvÀnt oss av observationer.Resultaten visar att det finns goda möjligheter att ta del av vilka matematiska begrepp barn anvÀnder under den fria leken inomhus pÄ förskolan och i vilka leksituationer dessa uppstÄr. Studien visar vidare att barnen i sin vardag pÄ förskolan möter och anvÀnder sig av mÄnga matematiska begrepp. Resultaten visar matematiska begrepp inom följande kategorier: taluppfattning, ordningstal, former, mönster, symmetri, rumsuppfattning, tidsuppfattning, sortering och klassificering. .